Stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap
I dag, den 7 november, meddelar regeringen att man tar emot en utredning som har haft i uppdrag att se över hur det fysiska skyddet av civilbefolkningen ska se ut om krigshandlingar drabbar Sverige.
Ladda ner:
I händelse av höjd beredskap och ytterst krig är det en central uppgift för det civila försvaret att värna civilbefolkningen. Ett väpnat angrepp mot Sverige med krigshandlingar på vårt territorium skulle leda till stora påfrestningar för civilbefolkningen på flera sätt. Det behövs därför en planering för hur civilbefolkningen kan skyddas. Utredningen har kommit fram till följande:
Tillgången till skyddsrum i Sverige är god, men det behövs en grundlig genomgång av de befintliga skyddsrummen för att upptäcka och åtgärda fel och brister. Det finns även behov av en viss nybyggnation.
Berörda myndigheter som MSB, länsstyrelserna och samtliga kommuner i landet behöver ha en tydlig plan för genomförandet av utrymning med efterföljande inkvartering på annan plats.
Det bör inrättas en statlig beredskapsorganisation som kan förstärka den kommunala räddningstjänsten. Civilplikten behöver återaktiveras, och den statliga beredskapsorganisationen ska bemannas med civilpliktiga.
SOU 2022:57 Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap
Trots att mycket av det civila försvaret avvecklades under många år, finns det fortfarande drygt 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer i Sverige. Detta är unikt stora antal, jämfört med övriga världen, och en viktig tillgång för det civila försvaret.
– Civilbefolkningen drabbas alltid hårt i samband med krig, något som vi ser tydligt i Ukraina. Det civila försvaret måste ha förmåga att skydda befolkningen i Sverige. Jag ser därför fram emot att ta del av utredningens förslag inom det här oerhört viktiga området, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.