Danmark överväger återupplivat ubåtsvapen
Folketingets utrikesutskotts ordförande, Michael Aastrup Jensen från partiet Venstre, avslöjade i går den 12 juni att det pågår diskussioner i Folketinget angående återskaffa egna ubåtar, vilket Breaking Defense var först att rapportera om. Danmark avvecklade hela sitt ubåtsvapen år 2004. I grannlandet Norge har den norska ÖB:n nyligen uttryckt önskemål om att utöka antalet beställda ubåtar från fyra till sex, och detta har satts som en prioritet över nyanskaffning av fregatter.
Vid ett panelsamtal som arrangerades av den amerikanska tankesmedjan Hudson Institute deltog Aastrup Jensen tillsammans med ordförandena för utrikesutskotten i Litauen och Estland. Panelen behandlade ämnen som försvarsinvesteringar, förväntningar inför det kommande Nato-toppmötet i Vilnius och stödet till Ukraina. Under sitt anförande delade Aastrup Jensen följande information:
- Vi har på kort tid ökat våra försvarsanslag från 1,35 % till det minimikrav som utgör 2 % av BNP. Vi är alltså helt överens om att detta utgör en miniminivå. Om Nato skulle enas om att höja kravet till 2,5 % eller 3,0 % av BNP, har vi redan klargjort att vi snarast möjligt kommer att nå upp till den nivån.
Han fortsätter:
- Vi ser hur Ryssland etablerar militärbaser i Arktis som hotar Grönland; vi ser ryskt stridsflyg över Färöarna, så vi måste stärka vårt försvar av Färöarna och Nordsjön; och självklart ser vi också hot mot Östersjön. Danmark ligger väldigt strategiskt, ryska örlogsfartyg måste åka genom våra vatten om de kommer från från St Petersburg eller Kaliningrad.
Detta är ett uppvaknande för oss. Det borde det inte vara, men det är det.
I den efterföljande diskussionen säger moderatorn "Under en väldigt lång tid var Bornholm en av de strategiskt viktigaste ytorna i Nato, nu är Åland och snart även Gotland med på listan över öar som är strategiskt viktiga för Nato. Hur ändrar det försvaret av Östersjöområdet?"
- För närvarande pågår förhandlingar i Folketinget. Vi kommer i år att uppnå tröskeln på 2 % av BNP för försvarsutgifter, men det är fortfarande inte tillräckligt för att ha en fullständigt tillfredsställande försvarsförmåga. Vi måste etablera ett starkare samarbete med våra finska, svenska och norska vänner och ställa frågan om hur vi kan stödja varandra. Till exempel har vi inga ubåtar längre, vilket innebär att vi inte har tillräcklig förmåga inom ubåtsjakt.
- Just nu pågår en diskussion om vi bör skaffa våra egna ubåtar eller etablera närmare samarbete med länder som redan har eller planerar att införskaffa ubåtar. Vi överväger om vi bör sträva efter ett heltäckande försvar utan att vara perfekta inom varje område, eller om vi bör sträva efter att vara perfekta inom vissa områden medan våra samarbetspartners blir perfekta inom andra områden.
Danmark är inte det enda skandinaviska landet som ser utökat behov av undervattensförmåga. I förra veckan offentliggjorde det norska försvaret ÖB:s militära råd, The Military Advice of the Chief of Defence 2023, som beställdes av den norska regeringen i november. Däri skriver ÖB Eirik Kristoffersen att antalet ubåtar i den framtida flottan bör öka från fyra till sex stycken, vilket skulle fördubbla den operativa tillgängligheten. Han fortsätter och skriva att detta tar prioritet över att införskaffa sex istället för fyra fregatter. Det norska Ubåtvåpenet förfogar i dag över sex stycken ubåtar av Ula-klass, som producerades på 80- och 90-talet. Enligt Janes Defence ska två av dessa avvecklas och de återstående fyra ska gradvis ersättas av ThyssenKrupp Marine Systems' Type 212CD.