"För mindre företag är tid en resurs som ofta inte finns"
Mikael Grev är grundare och VD vid försvarsföretaget Avioniq AB, och har en mångårig bakgrund som stridspilot. I en årskrönika i FSN Perspektiv, beskriver han utmaningarna att driva ett SME i försvarssektorn och hur AI blir en hävstång i Flygvapnet.
Med hjärtat i halsgropen man gav sig in i 2023. I försvarsindustrin är ett sämre säkerhetsläge i världen bra för affärerna. Men det borde inte vara så. Om tillräcklig höjd tas i säkerhetspolitiken för att täcka upp- och nergångar i risknivå, som ändå sker fortare än ett land hinner rusta och avrusta, så skulle de nödåtgärder som vi nu måste vidta kunna undvikas.
Man kan bara hoppas att efter läget vi nu försatt oss i, det värsta sedan strax före världskrigen, kan förbli en ständig påminnelse att hopp inte är en strategi och att nya svarta svanar alltid kommer att upptäckas.
Året har varit mycket framgångsrikt för Avioniq. Beställningen från FMV att kunna använda våra robot- och flygplansmodelleringsverktyg (AqLab och AqModel) i all statlig verksamhet under Försvarsdepartementet är ett exempel på att man som liten kan göra stora saker. Detta är särskilt sant inom gränslandet mellan ”high-tech” och försvar, där fokus och spetskompetens snarare än processer och antal anställda, är nyckeln till innovativa produkter. Försvarsmakten har här genom FMV visat ledarskap och vågat satsa på en liten innovatör inom ett svenskt kärnområde; modellering och simulering. Förvisso har vi utvärderats i snart fyra år, men det är något man förväntar sig när man upphandlar byggstenarna till framtidens innovationer.
Modellering och simulering kan på håll uppfattas som tråkigt och teoretiskt, men sanningen är att det idag är ett absolut krav för innovation inom de flesta delar av försvarsuppfinningar, speciellt inom stridsflyg. AI lyfts ofta fram som den stora innovationsdrivaren de närmaste åren, kanske decennierna, men AI behöver data att träna på, massor med data, och denna data kan inte samlas in från faktiska flygningar, de är alldeles för få och spretiga, utan måste skapas genom massiva simuleringar, och sedan verifieras med flygningar. Våra modelleringsverktyg är tusentals gånger snabbare och betydligt modernare än nuvarande produkter, vilket kan översättas till snabbare utvecklingstakt.
Att Försvarsmakten nu har tillgång till den absolut senaste teknologin inom modellering och simulering gör att de ligger i framkant. Men denna framkant kan bara ge effekt i målet om den utnyttjas till att skapa innovativa produkter byggda på bland annat AI. Det blir utmaningen för oss inför 2024: att få beslutsfattare i både Försvarsmakten och försvarsindustrin att förstå potentialen i dessa typer av produkter, och vilken effekt i målet de kan ge, och att inte bara beställa lite mer av allt man redan har.
2023 innebar många resor, särskilt inom Europa. Jag vet inte om det är riskvilligheten som är större utanför Sverige, eller att vi är just ett litet svenskt företag i Sverige, med allt vad det innebär, för utomlands händer saker fortare. Till exempel i England har man satt upp ett RCO – Rapid Capability Office, vars uppgift är att plocka in intressant teknik från företag och mäta det potentiella militära värdet på dessa. Vi gick från första möte till installation och demonstration för generalsnivå på drygt ett halvår, inklusive specialutveckling. Försvarsmakten borde fundera på ett liknande upplägg. Det är dock viktigt att det faktiskt leder till beställningar om proven faller väl ut, inom månader, inte år. Man tävlar alltid med en stor del av industrin som är väldigt nöjd om man bara beställer mer av det som redan är utvecklat, eftersom det är just redan utvecklat.
Trots att säkerhetspolitiken under 2023 konstant har varit på väg utför, och Sverige ligger på efterkälke i upprustningen på grund av start från väldigt låga nivåer, samt att viljan från varje handläggare vi möter är stor, så sitter vi fast i en budget- och beställningsprocess som gör att allt tar en evinnerlig tid. För stora företag med långa säljcykler och stora beställningar över flera år är detta mindre problematiskt, om än suboptimalt för innovation. För mindre företag är tid en resurs som ofta inte finns. Här hoppas vi på att 2024 är året då processen görs kort med processer som mer är till för att vända på varje krona tre gånger, och att inget kan hända förrän konsensus är uppnått, än att ge effekt här och nu. Jag älskar ordet "Agera!", vilket även borde gälla i dessa processer.
För övrigt har jag personligen misslyckats men en av mina uppgifter som far under 2023. Jag har inte lyckats få dottern, 13 år, att värma upp till tanken att bli stridspilot - världens bästa yrke. Hon vet inget om lönen eller om de flesta är tjejer eller killar, så det är inte där problemet ligger, utan det verkar precis som hon helt enkelt inte är intresserad. Än. Faktum är att grabbarna i hennes klass verkar mer intresserade. Nåja, familjens måtto är att inte ge upp, så under 2024 kommer jag att fortsätta att beskriva vad en stridspilot gör, vilket borde leda till en ansökan vad det lider. Tips på övertalningspunkter mottages med entusiasm.
Mikael Grev,
VD vid Avioniq AB och tidigare stridspilot