13. Säkerhetsbataljon: "Därför syns vi mer"

Överstelöjtnant Oscar Ljungmark är chef för 13. Säkerhetsbataljon, och har tidigare skrivit i FSN Perspektiv om bataljonens roll i rikets försvar. För redaktören berättar han om sin och bataljonens medverkan i Försvarsmaktens nya serie Krig i vår tid, producerad av Pannrummet. Samtalet går sedan vidare om hur han anser att bataljonens roll ser ut om kriget kommer.

I dag så har Försvarsmakten släppt en ny serie, Krig i vår tid, kan du berätta mer om den?

Ja, det är en uppföljning av de tidigare produktionerna Om kriget kom och När kriget kommer. I och med det försämrade säkerhetsläget fanns det ett behov av att komma ut med en ny version som beskriver Försvarsmaktens och Sveriges verksamhet för att möta det. Vidare har Sveriges säkerhetspolitiska ställning förändrats i och med anslutningen till Nato. Den påverkar inte bara Försvarsmakten utan hela totalförsvaret och därför är det angeläget att det militära försvaret kommunicerar vad det innebär.

Bland de andra intervjuade återfinns bland annat försvarsgrenschefer, chefen Must och forskaren Oscar Jonsson; Varför blev en bataljonschef som du, även vald att medverka i serien?

Jag tror att det dels beror på

den krönika jag fick möjlighet att skriva här i FSN, vars spridning var god. Dels tror jag att det beror på att 13. Säkerhetsbataljon löser våra huvuduppgifter redan nu, varje dag, året om. På ett sätt kan man beskriva att vi just nu utgör den front som i en krigssituation utgörs av ett mekaniserat förband. Vi är ett av flera svar på de hybrida hot som det svenska samhället och Försvarsmakten ställs inför. Vidare tror jag att ISR stridsgruppen (ISR SG), som jag har förmånen att leda, tilldrar sig intresse sedan vi börjat kommunicera dess existens. Jag hoppas också att den effekt som 13. Säkerhetsbataljon och ISR SG bidrar med påvisar vår relevans och att det också påverkat möjligheten att delta i serien, säger Oscar Ljungmark, och fortsätter:

Sammantaget tror jag att det utmanande säkerhetsläget Sverige befinner sig i – där mitt förbands förmågor är mycket efterfrågade och relevanta är en viktig anledning till varför vi blev utvalda att delta i produktionen. Det tydliggörs även i serien – vi spelar en viktig roll såväl i det läge vi befinner oss i idag som vid utbrottet av ett konventionellt krig i Sverige.

Kan du i enkla ordalag förklara vad en säkerhetsoperation egentligen är?

En säkerhetsoperation genomförs för att skapa en bättre lägesbild tematiskt eller geografiskt. En säkerhetsoperation med tematiskt fokus kan exempelvis genomföras i samband med att Försvarsmakten bedriver verksamhet och därvid exponerar skyddsvärden som inte nödvändigtvis är bundna till en geografisk plats över tiden. Medan geografiskt fokus syftar till att förbättra lägesbilden i därför avsett område. Operationerna genomförs ofta till stöd för de militärregionala cheferna. En säkerhetsoperation kan också syfta till att skydda ett exponerat skyddsvärde. Det vill säga att en säkerhetsoperation kan vara fokuserad på säkerhetsunderrättelsetjänst eller säkerhetsskyddstjänst, alternativt båda två, beroende på vilket syfte den har. Operationens syfte påverkar även hur den genomförs, med vilka resurser och vilket avtryck som 13. Säkerhetsbataljon eller ISR SG gör under dess genomförande. Ibland genomförs operationen helt öppet för att det har bäst effekt för att motverka säkerhetshotande verksamhet och ibland mer diskret för att inte tilldra sig onödig uppmärksamhet och därmed exponera Försvarsmaktens skyddsvärden. Oavsett syfte är alltid skyddsvärdet det centrala. Om det inte finns ett skyddsvärde så föreligger det alltså inte ett behov av eller förutsättningar för att genomföra en säkerhetsoperation.

Det låter som att säkerhetsoperationer är väldigt viktiga i Natos bakre läge, men Sverige ska ju redan i närtid verka i både Lettland och Finland?

Säkerhetsoperationer är viktiga i ett bakre område för att skydda egna och allierades förmågor för att säkerställa att de finns tillgängliga när de behöver sättas in. Svenskt territorium beskrivs ofta som ett bakre område som kännetecknas av transitering, basering av materiel och flöden med syftet att säkerställa att förband når fram och kan försörjas. Doktrinärt kan man tänka sig att en motståndare strävar efter att påverka dessa flöden innan de kan sättas in, därför är det relevant att skydda det bakre området och då blir vissa förbandstyper särskilt relevanta; luftvärn, logistikförband och inte minst säkerhetsförband. FLF (Forward Land Forces, reds.anm) i Baltikum är ett exempel där Försvarsmakten flyttar fram en bataljon för att bidra till alliansens gemensamma avskräckning. Även den bataljonens bakre område måste skyddas, såväl när skyddsvärden exponeras på plats i Lettland, som om hotbilden innebär att den svenska styrkan kan påverkas redan innan den kommit fram. 13. Säkerhetsbataljon stödjer även förbandet på plats i Baltikum med det syftet – det vill säga för att kunna möta de hot som kan tänkas uppstå väl på plats. Detta påvisar vårt nationella fokus men med expeditionär förmåga.

Hur ser era uppgifter ut i dag, de är alltså annorlunda jämfört med om kriget kommer?

Nej, vi utför redan de uppgifter vi har om kriget kommer till Sverige men våra metoder kommer sannolikt förändras vid utbrott av ett konventionellt krig. Det vill säga – vi löser våra huvuduppgifter idag utifrån de förutsättningar som nuvarande säkerhetsläge innebär.

Hur hade 13:s roll sett ut om kriget kom och Sverige fortfarande inte var med i Nato?

En stor skillnad är att striden inte förväntas föras på svenskt territorium i och med vårt Nato-medlemskap. Innan medlemskapet förberedde vi oss för att möta fienden på svenskt territorium. I och med alliansen tas striden troligtvis upp utanför Sveriges gränser – åtminstone i ett inledande skede. Det påverkar även 13. Säkerhetsbataljons roll. Som alliansmedlem blir fokuset att möjliggöra för svenska, och framförallt andra alliansmedlemmars, förband att bidra med den effekt de förväntas. Hade vi inte varit alliansmedlemmar hade fokuset varit att skapa förutsättningar för Sverige och Försvarsmakten att möta varje hot och klara varje utmaning.

Det verkar som att 13:e ska verka på väldigt många ställen och nivåer redan i dag, kommer det att räcka med en säkerhetsbataljon i framtiden?

Jag ser framemot det system av system inom säkerhetstjänsten som på relativt kort sikt kommer byggas upp och som redan är påbörjat. Det bygger på lokala säkerhetsförband som kan hantera skyddsvärden och hot i anslutning till militära baser, flottiljer etc. Varje militärregion kommer ha säkerhetsförband för regional lägesbild som möter regionala behov. 13. Säkerhetsbataljon utgör då en central resurs för att bidra till den nationella säkerhetslägesbilden med förmågor som kan förstärka regionala förband med unika kompetenser. Man kan alltid önska mer men det ska vara realiserbart också – jag anser att ambitionen är rimlig. Vidare anser jag att det blir mer och mer viktigt med myndighetsöverskridande lägesbilder och förmåga att genomföra operationer tillsammans, till exempel med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Det rapporteras att statsaktörer nyttjar kriminella i Sverige för deras syften. Detta kan bara mötas genom att myndigheterna närmar sig varandra, delar lägesbild och gemensamt uppnår en högre effekt för ett säkrare Sverige där vi tillsammans tar ansvar för totalförsvarets gemensamma skyddsvärden. Detta har vi övat myndighetsöverskridande men även i samband med säkerhetsoperationer.

Under Sveriges Nato-process var det många som ofta återkom till Sveriges unika kompetenser och förmågor inom försvarsindustrin. Försvarsindustrin utgör en viktig del av totalförsvaret. Hur ser ni på totalförsvaret i stort, försvarsindustrin i synnerhet och deras skyddsvärden och alla deras samberöringspunkter med Försvarsmakten, det vill säga kritisk infrastruktur och kritiska beroenden?

13. Säkerhetsbataljon fokus idag är militära skyddsvärden. Jag hoppas att vi på kort sikt kommer ha ett gemensamt fokus inom totalförsvaret, såväl det civila försvaret som det militära, där vi tillsammans tar ansvar för våra gemensamma skyddsvärden. Det är givetvis så att skyddsvärden inom det civila försvaret får militära implikationer om de påverkas. I detta resonemang inkluderar jag försvarsindustrin och dess skyddsvärden. Ett ord som kanske uppfattas som klyschigt efter många år är ordet tillsammans, betonar Oscar Ljungmark, och fortsätter:

Jag anser att det är nödvändigt för säkerhetstjänsten att vi tillsammans förstår våra gemensamma skyddsvärden, skapar gemensam säkerhetslägesbild och tillsammans kan möta hot med relevanta resurser. Jag hoppas 13. Säkerhetsbataljon och ISR SG kan bidra till detta.

Det verkar som att förbandet jobbar operativt hela tiden, hinner ni öva förbandet och i så fall hur? Jag tänker att det inte riktigt finns en b-styrka att öva mot?

Förbandet och ISR SG nyttjas mycket för operationer, vilket jag anser är att ta ansvar för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver. Vi löser de uppdrag som förbandet syftar till att lösa.

Belastningen är rimlig och det finns goda förutsättningar att balansera genomförande av operationer, återhämtning, vidmakthållande och förmågehöjande aktiviteter. Personalens välmående och stridsvärde följer jag upp noggrant, de är oerhört ambitiösa och jag är tacksam varje dag för deras engagemang och det resultat de levererar. Jag försöker kombinera förmågehöjande målsättningar och de effektmålsättningar som ska uppnås i samband med en säkerhetsoperation. Det vill säga, att använda säkerhetsoperationer som en katalysator för att höja förbandets förmåga. Det kan innebära att genomföra vissa operationer lite besvärligare för att höja vår krigsduglighet – utan att riskera uppdraget. Vi genomför givetvis även övningsverksamhet, ofta med och mot andra förband eller myndigheter. Denna höst har vi genomfört stridsutbildning med skarp ammunition under tre veckors tid för att höja vår förmåga i strid.

Däremot har du rätt i att det inte alltid finns en fysisk b-sida att öva mot i alla avseenden – det gör sig särskilt tydligt när vi analyserar motståndaren ur ett helhetsperspektiv. Då försöker vi följa hur motståndarens uppträdande och doktrin ser ut och förändras för att kunna bygga upp scenarion av vad vi kan tänkas möta både i den situation vi är i idag som vid en eskalering. Sedan nyttjar vi dessa scenarion för att kunna öva mot de olika möjliga verkligheter vi ser framför oss.

Försvarssektorn Nyheter har även intervjuat medarbetare vid 13. Säkerhetsbataljons underrättelsesektion gällande just scenarioplanering, som kommer att publiceras på onsdag.