13.Säkerhetsbataljons roll i rikets försvar
Oscar Ljungmark är överstelöjtnant och bataljonchef vid 13.Säkerhetsbataljon. I FSN Perspektiv berättar han att bataljonen leder en sammansatt stridsgrupp, ISR SG, som i huvudsak genomför nationella säkerhetsoperationer. Dessa har på senare tid inkluderat oskadliggörande av en drönare över HMS Queen Elizabeth under fartygets besök i Göteborg, den händelse generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef Operationsledningen, nyligen gick ut med.
Jag, Oscar Ljungmark, är bataljonchef på 13.Säkerhetsbataljon. Mitt mål med denna krönika är att ge en bredare publik förståelse för vad vi i Säkerhetsbataljon gör och vad syftet med vår verksamhet är.
Säkerhetsbataljonen är ett försvarsmaktsgemensamt operativt säkerhetsförband med hög materiell och personell tillgänglighet, som kan verka i hela konfliktskalan – från fredstid till det att vi utsätts för väpnat angrepp och gråzonen däremellan. Det betyder att vi är ett förband med delar inom Armén, Flygvapnet och Marinen inriktat mot militär säkerhets- och underrättelsetjänst på nivån under den högsta strategiska och politiska nivån. Förbandet utgör en viktig komponent i Sveriges förvarningskedja och bistår med säkerhetsunderrättelser till den operativa nivån – i huvudsak Operationsledningen (OPL) som leder Försvarsmaktens operativa verksamhet. Därmed stödjer Säkerhetsbataljonen Försvarsmaktens beslutsfattare med nödvändiga underlag för att kunna skydda Försvarsmaktens intressen mot säkerhetshotande verksamhet.
Bataljonen motverkar säkerhetshotande verksamhet genom att upptäcka och klarlägga hot som riktas mot Försvarsmaktens prioriterade skyddsvärden. Ett prioriterat skyddsvärde är en av de delar av försvarets verksamhet och organisation som är särskilt viktig att hålla skyddad från främmande makt. Målet med uppgifterna upptäcka och klarlägga är att reducera effekterna av säkerhetshot mot Försvarsmakten och att minska Försvarsmaktens egna sårbarheter.
Säkerhetsbataljonen understödjer militära chefer, förebyggande och i stunden, med såväl säkerhetsunderrättelse- som säkerhetsskyddstjänst. På sikt, efter utveckling av regionala säkerhetsförband, kan säkerhetsbataljonen förstärka dessa med operativa förmågor.
Förbandet har en spridd geografisk gruppering och delat produktionsansvar med huvuddelen vid Livgardet i Kungsängen. Därutöver är ett kompani baserat vid Amf 4 i Göteborg och en pluton vid F16 i Uppsala. De olika delarna av förbandet underställs chefen för säkerhetsbataljonen vid operationer och gemensamma övningar. Förbandets olika delar tillhör alltså sina ordinarie regementen i den ”fredliga” delen av verksamheten medan de lyder under mig som bataljonschef i skarp verksamhet som säkerhetsoperationer.
Personbaserad inhämtning, spaning, övervakning samt exploatering av exempelvis materielfynd och nyttjande av hunden som sensor i sök och eftersök är några av de förmågor förbandet använder sig av. Det är framförallt förmågan att leda säkerhetsoperationer och att sedan bearbeta informationen som inhämtas till underrättelser som är förbandets adelsmärke. Att leda säkerhetsoperationer innebär att samordna flera krigsförband med olika förmågor och sensorer för att nå högre effekt – vilket vi har genomfört extensivt sedan 2012 men mer formaliserat sedan 2022.
Under 2022, efter utvecklingen i Ukraina, fick Säkerhetsbataljonen uppgiften att upprätta en ISR-ledning. ISR är en förkortning för Intelligence, Surveillance and Reconnaissance och är en beskrivning av ett sammansatt system med olika sensorer som överlappar varandra. Syftet med detta är att kunna inhämta information med olika förmågor, på olika sätt, för att på så sätt överlappa varandra och kunna bekräfta informationen. Denna information bearbetas sedan för att skapa underrättelser som går att agera på. Vår version av detta utkristalliserade sig i en stridsgrupp, ISR SG, som med understöd av olika försvarsmaktsresurser, beroende på uppgiftens karaktär och behov, genomför säkerhetsoperationer. Detta har varit synnerligen framgångsrikt där andra förband kontinuerligt har personal vid bataljonens ledningsplats för att säkerställa korta responstider och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga sensorer.
Under 2023 har ISR SG i hög grad varit insatta för genomförande av säkerhetsoperationer nationellt och internationellt i syfte att möta chefen OPL:s underrättelsebehov och skydda Försvarsmaktens prioriterade skyddsvärden. Ett exempel på detta är den verksamhet som inkluderade oskadliggörandet av drönaren över HMS Queen Elizabeth. Vår dynamiska och oförutsägbara omvärld präglar även genomförandet av säkerhetsoperationer vilket innebär korta ledtider från att behovet av operationen uppkommer till genomförande – ett exempel på detta är i samband med stödet till Ukraina.
Ett kontinuerligt högt nyttjande av förbandet inom säkerhetsoperationer påverkar bataljonens möjlighet att fokusera på förmågehöjande aktiviteter som utbildnings- och övningsverksamhet. Genomförandet av säkerhetsoperationer är emellertid vitalt för att höja förbandets förmåga och utgör en katalysator för att vidmakthålla och utveckla egen förmåga. Det omfattande nyttjandet av Säkerhetsbataljonen bidrar till en tilltalande arbetsplats med stimulerande arbetsuppgifter. Detta i kombination med en ständig strävan om en god arbetsmiljö möjliggör visionen att vara Försvarsmaktens mest attraktiva arbetsplats. Genom detta eftersträvar vi att säkerställa personell tillgänglighet över tid – vilket är av största vikt för att kunna lösa förbandets uppgift. Det kan inte nog understrykas att personalen är bataljonens viktigaste resurs, de gör verkligen skillnad dagligen genom sitt flexibla och agila förhållningssätt i kombination med sunt ledar- och medarbetarskap.
Utöver genomförande av operationer genomförs grundutbildning av värnpliktiga vid bataljonen med syftet att rekrytera anställda soldater till förbandet. Att tjänstgöra inom grundutbildningen utgör även en bra och nödvändig bas för nyanställda yrkesofficerare vid förbandet i början av deras karriärer. Spännvidden inom bataljonens verksamhet med allt från förmågeskapande verksamhet som grundutbildning till förmågenyttjande verksamhet som säkerhetsoperationer innebär ytterligare komplexitet i samordningen vilket ställer höga krav på personalen.
När vi vänder blicken mot 2024 ser vi framemot ett år med mer långsiktig inhämtning. Detta genom säkerhetsoperationer med det specifika syftet att bidra till chefen OPL:s lägesbild. Vid en svensk NATO-anslutning beskrivs svenskt territorium som ett bakre område med stora logistiska flöden, transitering av förband och lagerhållning. Vidare ska svenska förband bland annat bidra till det kollektiva försvaret genom att gruppera utanför svenskt territorium. Detta innebär fortsatt ett stort behov av säkerhetsförband för en god lägesbild och förmåga att skydda det bakre området. Vårens övningsserie inom ramen för NATO-övningen Steadfast Defender 2024 ger en god möjlighet att få en förståelse för hur framtiden kan tänkas se ut. Så även för framtida säkerhetsoperationer som medlem i försvarsalliansen. Likväl kommer unika förmågor som exempelvis exploateringsförmåga sannolikt efterfrågas även utanför det bakre området. För oss innebär det en framtid med fortsatt nationellt fokus men med förmåga att lösa uppdrag expeditionärt.
Överstelöjtnant Oscar Ljungmark, chef 13.Säkerhetsbataljon