2023 var året då alarmisten fick komma in i värmen, nu pratar alla om totalförsvar

Olle Ytterberg är i dag rådgivare inom strategi och totalförsvar vid Combitech och har mångårig erfarenhet av arbete med public affairs och strategisk affärsutveckling inom försvars- och säkerhetspolitik med en bakgrund som KSO i Arboga kommun. I en årskrönika för FSN Perspektiv, uppmanar han läsaren att göra upp med gamla sanningar och redogör för hur näringslivet kan bidra till ett nytt totalförsvar i dagens komplexa samhälle.

Försvarsfrågorna har sällan vandrat högt upp på hitlistan i opinion eller i valrörelser, oavsett omvärldsläget. Under 2023 blev det plötsligt helt annorlunda, alla oavsett samhällssektor eller bransch pratade totalförsvar, i Almedalen, i seminarier, rundabordssamtal och i media, vilket är väldigt glädjande att se. 

Men, vårt allomfattande totalförsvar från kalla kriget är förpassat till samma historiska minneslund som våra stolta landskapsregementen, våra brigader och fördelningar. Där bör det också bli kvar eftersom förutsättningarna nu är radikalt annorlunda. 

Dåtidens doktrin om alliansfrihet i fred och neutralitet i krig, med den påverkan det hade på hela näringslivets inkludering i totalförsvaret, har etablerats så djupt att många fortfarande betraktar dess effekter som gällande. Så är det inte. Detta är ett intellektuellt arv vi omedelbart måste göra upp med. 

Under 2023 har våra myndigheters uppdrag och organisation börjat ta form, det har presenterats ett flertal genomarbetade utredningar i frågan, många förlag har presenterats och man kan likna många myndigheter vid en myrstack man hällt socker i, det rör på sig ordentligt! 

Men var är näringslivet och alla våra företag i detta? Vid kalla krigets slut går Sverige från att vara det mest välorganiserade landet i världen när det kommer till totalförsvar, till att bli det mest marknadsliberala landet i världen. Vi behandlar totalförsvarsfrågor på samma sätt som infrastruktur och järnvägsunderhåll, och vi kan nog vara överens om att resultatet inte är alltigenom lysande. 

Samhället är i dag radikalt annorlunda än för 30 år sedan, vi är globalister, EU-medlemmar och snart även ett NATO-land. Det industriella parallellsamhälle där många företag hade omfattande avtal med staten om produktion i syfte att tillgodose samhällets och befolkningens basala behov under förhållanden som i dag omfattas av ”force majeure” är borta. För svenska staten må bilaterala säkerhetsavtal vara en relativt ny företeelse, men i Sverige verksamma företag har under årtionden av minskade svenska försvarsbeställningar blivit en del av andra nationer försörjningstrygghet och försvarsförmåga, dvs en viktig del i ett finmaskigt nät av internationellt säkerhetspolitiska åtaganden. 

Säkerhet bygger vi nu tillsammans, i bilaterala avtal mellan stater, i avtal mellan stat och företag och i samarbeten mellan företag i olika länder. Det är så vi bygger förmåga och uthållighet nuförtiden. 

Därför måste alla tankar på statligt förfogande och marknadsmässiga inlåsningseffekter som begränsande exportregelverk städas bort ur verktygslådan när vi nu bygger ett nytt totalförsvar, vi kan inte riskera vår egen eller våra allierades försörjning genom att svenska företag inte fullt ut tillåts bidra till en europeisk förmågeuppbyggnad. 

I slutet av 2023 har Försvarsberedningen, förutom att tydligt påtala att det är tid för handling när det kommer till att bygga ett robust totalförsvar, också på allvar aktualiserat frågan om näringslivets och företagens involvering, det är mycket bra! Detta är dock en fråga med många fallgropar, där vi som företrädare för svenska företag ser fram mot att snarast på allvar bli involverade för att snabbt hitta innovativa, konstruktiva och hållbara lösningar, vi vill bidra. 

Hur vet vi att våra svenska företag vill bidra? Under våren 2023 genomförde Combitech med hjälp av Demoskop en stor undersökning där mer än 500 beslutsfattare på VD- och styrelsenivå i svenska företag intervjuades om synen på totalförsvar. Svaret är väldigt positivt: mer än 70 % av de tillfrågade är intresserade och vill veta mer, samtidigt upplever 77 % en otydlighet i information och förväntan från staten. 70 % som vill är mycket bra, det betyder att vi inte behöver lägga energi på att mobilisera engagemang. Men vi ska ha i åtanke att detta är med en pandemi i färskt minne och kriget i Ukraina på näthinnan, engagemang är färskvara, om vi väntar något år kanske vi måste börja om med att mobilisera energi igen. Mitt råd till alla beslutsfattare: Smid medan järnet är varmt! 

Som avslutning vill jag göra ett medskick till alla er som kommande dagar åker till Sälen för att göra annat än att åka skidor: 

• Gör upp med vår historia, städa bort den gamla bilden av föråldrad doktrin och kalla krigets totalförsvar, hjälp alla att se framåt och förstå den nya kontext vi lever i. Folkbildning och folkupplysning är viktigt just nu, försvarsvilja måste vila på rätt kunskap. 

• Internationella samarbeten i industrin är lika viktiga för vår försörjning i dag som inhemsk industri var under kalla kriget, ge oss snarast bästa möjliga marknadsförutsättningar genom harmoniserande exportregelverk. 

• Ta vara på kraften som finns i att många i näringslivet vill bidra, agera nu med både involvering, information, kunskap och initiativ, hitta vägar framåt. Det är viktigare att det blir av än att det blir perfekt från början. 

Sist: Allt som är viktigt är inte bråttom och allt som är bråttom är inte viktigt, men detta är både viktigt och bråttom! Låt oss under 2024 göra verkstad av alltihop. 

Ps: Årets julklapp 2023 borde ha varit krislådan, vi kan väl hjälpas åt att göra den till årets julklapp 2024? Ds. 

Olle Ytterberg 

Senior Advisor Public Affairs 

Rådgivare inom strategi och totalförsvar 

Combitech