Slutrapporten: Så reagerar försvarssektorn
Försvarsberedningen har nu släppt sin slutrapport Stärkt försvarsförmåga - Sverige som allierad. Försvarsbeslutet spänner över fem år och försvarsutgifterna ska utökas till motsvarande 2,6 procent av BNP, enligt Natos beräkningsmodell.
Reaktionerna på slutrapporten har varit många.
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, konstaterar att anslagen till det civila försvaret motsvarar "den största ambitionshöjningen för den civila delen av totalförsvaret sedan Sovjetunionens fall". Han riktar även "ett stort tack till hela Försvarsberedningen för det underlag man nu levererat inför kommande försvarsbeslut".
Pål Jonson (M), försvarsminister välkomnar att beredningen föreslår en höjning till 2,6 procent procent av BNP (enligt Natos beräkningsmodell). Rapporten kommer vara en central del av regeringens fortsatta arbete inför Försvarsbeslutet 2025-2030, men han avslutar att regeringen är öppen för att göra justeringar ifall säkerhetsläget kräver det samt när Natos förmågekrav sätts nästa år.
Ammanda Wollstad, chefsredaktör på Svensk Tidskrift och vice ordförande vid Atlantkommittén, är besviken på beskedet: "Inte tillräckligt mycket, inte tillräckligt fort, framförallt inte tillräckligt för att lösa ut de skulder tidigare försvarsbeslut har lämnat efter sig - i decennier."
Oscar Jonsson, forskare vid FHS, tycker bland annat att den genomgående kvaliteten på slutrapporten är väldigt god, framhåller att rapporten är fylld med klarspråk samt ambitionsökningen. Dock oroas han av "det potentiella glappet mellan retorik och praktik", där de stora och dyra systemen som ska beställas "äter upp budgeten så kittet som håller allt tillsammans inte blir tillräckligt".
Johan Wiktorin, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin och vd för INTIL Group, skriver att slutrapporten "blev aningen bättre än väntat, men inte alls tillräckligt i förhållande till läget." Han framhåller vidare att en positiv aspekt är att "partierna är eniga om huvuddragen i rapporten och att man satsar på det civila försvaret."
Överstelöjtnant Björn Nolén, verksam vid K 4 och militärbloggare under signaturen Jägarchefen, skriver att avsnittet som berör att jägar- och norrlandsjägarbataljonerna utvecklas för [...] nationella specialoperationer samt i vissa fall för stöd till Natos specialoperationer är "riktigt bra!".
Patrik Oksanen, Senior fellow vid tankesmedjan Frivärld, skriver kort om "[a] kalla det storsatsning är en illusion", i kommentar till Torbjörn Nilssons, journalist på Svenska Dagbladet, konstaterande att dagens besked jämfört med budgetar för några decennier sedan inte kan kallas för en "storsatsning".
Henrik Paulsson, forskare vid FHS, tycker att det är positivt hur mycket rapporten tillägnar försvarsinnovation, något han menar varit frånvarande i tidigare rapporter.
Säkerhets- och försvarsföretagen välkomnar "att beredningen tydligt konstaterar vikten av företagen för byggandet av ökad förmåga." De skriver vidare att konstaterar "att Försvarsberedningen lägger stor vikt vid det tekniskt kunnandet och dess ökade betydelse för den operativa förmågan. Men beredningen missar dess stora säkerhetspolitiska betydelse och fastnar i andra delar av förmågebehov och teknikutveckling på perioden fram till 2030."