Sigtuna kommun – Sveriges okända frontlinje
Christian Moussa har tidigare jobbat på Säkerhetspolisen och är i dag trygghets- och säkerhetschef i Sigtuna kommun. I en krönika för FSN Perspektiv beskriver han hur Sigtuna och Arlanda flygplats blivit en viktig aktör i Sveriges totalförsvar.
Sigtuna kommun är en plats där historia, skönhet och modernitet flätas samman på ett sätt som få andra kommuner i Sverige kan mäta sig med. Med ett rikt kulturarv och en blomstrande turistnäring har Sigtuna lyckats bevara sin charm. I detta döljer sig också en utmaning som gör Sigtuna kommun unik i sitt slag; sin centrala roll i svensk krisberedskap och totalförsvar.
Det är nog ingen överraskning för de flesta att Sigtuna är värdkommun för Arlanda flygplats. Arlanda som internationell flygplats är relativt autonom inom kommungränsen, som en stad i staden. Här finns myndigheter och företag som av sina ändamål tangerar flygplatsverksamheten inom olika domäner. Dessa aktörer har kontaktvägarna och upparbetade rutiner inom ”staden i staden” och bortom.
Därmed är de också extremt duktiga på att hantera olika slags händelser. Det har de påvisat gång på gång och oftast stannar händelsen på plats och hanteras inom en ordinarie linjeverksamhet. Men ibland kan det också bli övermäktigt. Då sipprar det inträffade ut och den första skyddsbubblan spräcks och krisen blir ett faktum. Där kommer Sigtuna kommun in, genom det kommunala åtagandet.
För att förstå betydelsen av Arlanda så måste det nämnas: Arlanda flygplats tillhör inte bara en av Sveriges största samlade arbetsplatser med en betydande roll på arbetsmarknaden. Det är också en port till, från och inom Sverige för miljontals resenärer varje år. Den är också en av landets viktigaste knutpunkter för internationell handel, där flygplatsen spelar en avgörande roll i Sveriges import och export. Exporten av svenska varor via flyg är värd över 140 miljarder kronor årligen, medan importen uppgår till cirka 100 miljarder kronor. Allt från engångsprodukter till avancerad teknologi passerar här.
Det går därför inte obemärkt förbi att denna handel är livsviktig för den svenska ekonomin. Men det är inte bara essentiellt utifrån ett företags- eller nationalekonomiskt perspektiv. De som kommer ihåg vulkanutbrottet på Island 2010 minns när den lamslog större delen av Europas flygtrafik. Helt plötsligt behövde läkemedel och andra livsnödvändigheter som vanligtvis fraktades med flyg tvungna att skapa nya handelsvägar för att nå sina mål. Arlandas vitalitet blev därför även en folkhälsofråga.
På tal om folkhälsofrågan så bör Coronapandemin 2020 belysas. Återigen blev det tydligt hur snabbt en global händelse kan påverka en lokal kommun. Arlanda var en högpotent riskzon för smittspridningen, och Sigtuna kommun fick agera fort för att begränsa eventuell utbredning.
Även om verksamhetsansvaret är av kommunal angelägenhet, så blir den också nationell. Erfarenheten understryker vikten av att ha robusta säkerhetsarrangemang för att snabbt kunna agera vid framtida kriser och att Sigtuna kommuns roll inom svensk krisberedskap bör ha en särställning för att mota nästa händelse som kan drabba nationen som helhet.
Vare sig det gäller cyberattacker, elbortfall, väpnat angrepp eller en stor migrationsvåg så har lärdomarna medfört att vi är snabba på att kraftsamla våra resurser. Men det har också funnits en känsla av att mycket skötts på egen hand, genom egna initiativ och att stöd från andra har dröjt. Om det någonsin kommit.
Arlanda är, ofta förekommande, den första ankomstplatsen för människor som söker asyl eller skydd i Sverige. Vid händelser som den stora migrationsvågen 2015 får kommunen snabbt anpassa sig till de utmaningar det innebär. Sigtuna är idag hem till ett av Sveriges största migrationsförvar, vilket innebär att kommunen har ett särskilt ansvar för att säkerställa att de människor som anländer får det stöd de behöver, som exempelvis utbildning för barnen.
Att vara första mottagare vid en sådan humanitär utmaning innebär att Sigtuna spelar en central roll i att upprätthålla Sveriges internationella åtaganden och värden. Kommunen måste kunna hantera både de omedelbara behoven hos nyanlända och de långsiktiga integrationsfrågorna, vilket kräver flexibilitet och en beredskap för att möta oväntade och snabbt föränderliga situationer.
Trots de stora utmaningarna arbetar Sigtuna kommun ständigt och aktivt med att utveckla och förbättra sitt krisberedskapsarbete. Målet är att vara bäst i klassen, med tanke på de historiska utmaningarna och framtidens okända hot. Detta genom kontinuerliga övningar och utbildningar, men också genom lärdom av andra särskilda händelser.
För när krisen kommer är flertalet faktorer avgörande för hur vi hanterade den; resurser och samverkan är två komponenter. Men den viktigaste komponenten i hanterandet är reaktionen. Snabbheten var framgångsfaktorn vid evakueringen av svenska medborgare i Libanon 2006 vid en jämförelse med tsunamin i Sydostasien 2004.
Därför är snabbhet också viktigt för en kommun som rymmer en internationell flygplats inom sin radie. Kommunen arbetar mycket med detta i sina strategier för att hålla en hög krisberedskapsstandard. Genom att minimera osäkerheten i ett agerande kommer behärskningen och därmed en snabbhet i agerandet. Lärdomen och praktiska övningar ger därmed färdighet.
Om det är något vi har lärt oss av de senaste åren, är det att världen är oförutsägbar och att Sverige inte är immunt mot globala kriser. Vi kommer möta dessa hot igen. Och igen. Därför är det av yttersta vikt att förstå att Sigtuna kommun inte enbart är en administrativ och operativ lokal enhet; det är en central aktör i nationens krisberedskap och därmed hela Sveriges angelägenhet.