Så kan fler studenter bli reservofficerare
Fler reservofficerare behöver utbildas för att bemanna Sveriges krigsorganisation, konstaterar Försvarsmakten. I FSN Perspektiv ger studenter och företrädare för Sveriges akademiska officerssällskap tre förslag för att göra det enklare att kombinera en reservofficersutbildning med civila studier.
Reservofficerare spelar en avgörande roll i Sveriges krigsorganisation och antalet reservofficerare behöver bli fler.
Försvarsmakten har genom överste Fredrik Zetterberg, fram tills nyligen skolchef för Militärhögskolan Halmstad, utrett reservofficersfrågan. I sin omfattande delrapport 3 i Ett utvecklat reservofficerssystem för framtiden som publicerades i december förra året menar han att inte mindre än 148 reservofficerare behöver utbildas per år från 2024 fram till 2035 för att uppnå måltalet om 5000 reservofficerare i krigsorganisationen 2035.
Enligt Försvarsmaktens årsredovisning 2023 hade reservofficersutbildningarna 49 elever 2022-2023, och 49 personer påbörjade reservofficersutbildningen (ROU) 2023. Det rör sig alltså om en mycket omfattande utökning av ROU för att målet ska nås; det handlar i princip om en tredubbling jämfört med tidigare år.
Samtidigt råder bred politisk enighet om försvarets tillväxt och röster höjs från samhällets alla hörn om totalförsvarets betydelse.
Med detta i åtanke borde det vara full fart framåt i rekryteringen. Alla onödiga hinder för den som vill bli reservofficer borde rimligen vara undanröjda.
Det finns emellertid, anser vi, stora problem i rekryteringsprocessen till ROU. Trots att vissa av dessa är återkommande fortsätter de att upprepas. Här väljer vi att beröra tre av dem och komma med förslag till omedelbara åtgärder.
För det första: Tidigarelägg antagningsbeskeden
I år ryckte kadetterna till ROU in den 17 juni, efter att ha fått sina antagningsbesked i mitten av maj. Det är alltså först ungefär en månad innan utbildningen börjar som den enskilde får ett slutligt besked om han eller hon får påbörja den. Så har det varit i flera år.
Detta ställer mycket höga krav på kadetten. Ska han eller hon avstå från att söka sommarjobb och riskera att stå utan inkomst? Hur ska personen planera med sitt boende, med eventuell partner, med sin utrustning?
Vän av ordning ställer sig då frågan: Varför inte skicka ut antagningsbeskedet i februari eller mars istället?
Svaret är att antagningsprocessen till ROU till stor del är sammanfogad med specialistofficersutbildningen (SOU).
Detta måste Försvarsmakten snarast komma tillrätta med, förslagsvis genom att sära på ROU- och SOU-processen alternativt att ge ROU-sökande ett snabbspår när ansökningarna väl skickats in.
För det andra: Återinför sommarutbildningen
Förutom ROU finns också AROU – Anpassad reservofficersutbildning. ROU leder till examen som fänrik, AROU till examen som sergeant, alltså specialistofficer i reserven.
Fram till 2023 hade AROU under flera år genomförts över två sommarterminer, vilket var en stor fördel för den som studerade civilt. Vederbörande behövde inte ens ta studieuppehåll.
Efter sommaren 2023 valde Försvarsmakten att ersätta sommarutbildningen med en terminsutbildning. Inryck 2024 sker i augusti och kadetterna utbildas hela hösten. Detta upplägg är naturligtvis mycket ofördelaktigt för den som studerar.
I våra föreningar finns tiotals personer som vill bli reservofficerare men väljer bort det på grund av nuvarande utbildningsupplägg. Vår uppmaning till Försvarsmakten är att införa utbildningen igen 2025.
För det tredje: Rätt till studieuppehåll
Att genomföra ROU ger inte rätt till uppehåll från civila studier.
Det innebär att kadetten måste söka anstånd i det fall han eller hon antas till en civil utbildning, vilket är mycket vanligt. Detsamma gäller den som önskar ta uppehåll från sina civila studier, mellan till exempel en kandidat och master.
Många lärosäten beviljar studieuppehåll men det finns undantag. Exempelvis fick en av kadetterna som läste ROU 2023-2024 nej på sin ansökan om anstånd av Kungliga Tekniska högskolan. Först efter mycket argumenterande i flertalet mail till KTH beviljades ansökan. Kadetten övervägde kraftfullt att avbryta ROU på grund av detta.
Osäkerheten riskerar att bidra till onödig oro både hos inneliggande kadetter och för potentiella sökande. Det är mycket stor skillnad på att ha rätt till uppehåll eller anstånd, och att oftast faktiskt få en ansökan beviljad.
Här borde lagstiftarna omedelbart kunna fatta nödvändiga beslut i frågan.
Avslutningsvis
Gemensamt för de akademiska officerssällskapen är att de samlar studenter med militär bakgrund vid landets lärosäten. Många av medlemmarna är redan reservofficerare, andra vill bli det.
Med sina blandade fackkunskaper inom allt från juridik och statsvetenskap till medicin och teknik borde sällskapens medlemmar utgöra en guldgruva för Försvarsmakten. Vi vill att det ska bli enklare för dem och alla andra att kombinera en civil karriär med en utbildning till reservofficer och ett livslångt engagemang för Sveriges totalförsvar. Historiskt har både försvaret och näringslivet haft nytta av överspridning av militär och civil kompetens.
Sammanfattningsvis förespråkar vi alltså tre förslag som borde vara enkla att implementera, men som skulle göra stor skillnad:
Tillse att antagningsbeskeden till ROU kommer minst tre månader innan utbildningsstart och inte ungefär en månad som nu.
Återinför sommarutbildningen AROU med utbildningsstart 2025 och examen 2026.
Lagstifta om rätt till studieuppehåll och anstånd från civila studier för den som genomför ROU.
Vi ser fram emot Försvarsmaktens och ansvariga politikers genmäle.
Av:
Anton Kindlund, reservofficer och civilingenjörsstudent, KTH
Victor Jonsson, ordförande, Akademiska Reservofficerssällskapet i Uppsala (AROS)
Nora Weidel, ordförande, Akademiska Officerssällskapet i Stockholm (AOS)
Gustav Björkman, ordförande, Linköpings Akademiska Officerssällskap (LinAOS)
Otto Silfverschiöld, ordförande, Lunds Akademiska Officerssällskap (LAOS)