Regeringen presenterar nationell säkerhetsstrategi
Regeringen har beslutat om en ny nationell säkerhetsstrategi för Sverige som gäller fram till 2030, som presenterades i går av försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M) och Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare, under en pressträff. Strategin anger regeringens avsikter och prioriteringar som syftar till att stärka Sveriges förmåga att möta både kända och oförutsägbara hot.
"Under överskådlig framtid kommer varje svensk regering att behöva göra samma prioritering som vi gör nu. För det är andra tider som möter oss i dag jämfört med när den förra nationella säkerhetsstrategin presenterades 2017. Inte bara i Sverige, utan också i Europa och i världen." skriver statsministern i förordet (s. 3), och fortsätter
"Det finns två uppenbara hot som formar våra vägval för svensk säkerhet och frihet. Det ena är kriget. Det andra är kriminaliteten."
Regeringen skriver (s. 23) att de utgår från fem vägledande principer:
Skyndsamhet och pragmatism: Säkerhetsläget gör att det brådskar att höja förmågan på många områden.
Handlingskraft och beslutsamhet: I många lägen, särskilt vid extraordinära händelser, kan obeslutsamhet och bristande handlingskraft få allvarligare följder än mindre lämpliga val av medel.
Robusthet och anpassningsförmåga: Vilka påfrestningar samhället kommer att utsättas för går inte att i detalj förutsäga, men erfarenheten säger att sådana kommer att inträffa.
Involvering av hela samhället: Många hot och risker påverkar flera samhällssektorer och spänner över både geografiska gränser och verksamhetsgränser.
Internationellt samarbete: Svensk säkerhetspolitik bygger på att hot mot vår säkerhet så långt som möjligt ska mötas i samverkan med andra länder och organisationer.
I strategin definierar regeringen vitala och strategiska nationella säkerhetsintressen för arbetet med nationell säkerhet. Vitala intressen är de som är värda de största uppoffringarna. De strategiska intressena är vi beredda att avdela avsevärda resurser för att säkra, skriver regeringen.
På sida 11 står det att Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen är att skydda landets säkerhet, demokrati, frihet, självständighet, suveränitet och handlingsfrihet; att värna befolkningens liv och hälsa; att försvara landet och allierade mot väpnat angrepp och upprätthålla territoriell integritet; att säkra försörjningsberedskap och samhällsfunktioner samt att bevara demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
Vidare, står det att arbetet med nationell säkerhet vägleder regeringen även av mer avgränsade, strategiska, intressen. Dessa grupperas utifrån strategins tre fokusområden, som de skriver grundligt om från sida 25:
Det första området, ett säkert Sverige, omfattar det som traditionellt har betraktats som yttre säkerhet.
Det andra området, ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige, innefattar sådant som ofta samlas under rubriken inre säkerhet, men går bortom denna och inkluderar också långsiktiga åtgärder för att stärka sammanhållningen i det svenska samhället.
Det tredje området, ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, innefattar åtgärder för att stärka samhällets motståndskraft, men också ekonomisk säkerhet och långsiktiga åtgärder för att skydda vårt välstånd, eftersom det utgör den materiella basen för den nationella säkerheten.
– Det återstår en hel del arbete innan Sveriges nationella säkerhetsstrategi omsätts i konkret handling. Och det är naturligt. Strategin berör flera olika politikområden och departement. I en del frågor finns en bred samsyn i riksdagen, vilket visats i Försvarsberedningens arbete, men i andra frågor är det långt ifrån friktionsfritt, säger SOFF:s generalsekreterare Rober Limmergård i ett inlägg på LinkedIn.