ÖB har överlämnat militära råd till regeringen

ÖB och försvarsmakten har lämnat sina rekommendationer till regeringen angående hur Sveriges försvarsförmåga bör utvecklas. Dessa rekommendationer utgör underlag för det kommande försvarsbeslutet som planeras äga rum år 2024.

Ryssland utpekas som främsta hotet i det nära perspektivet

ÖB framhåller i sina rekommendationer att Ryssland kommer att förbli det mest akuta hotet mot Sveriges säkerhet under överskådlig tid. Därför kräver svensk försvarspolitik att man beaktar risken för att Rysslands pågående konflikt med Ukraina kan utvecklas till angrepp även mot andra länder.

Förändringar i försvarsförmåga för att stärka NATO-integration

För att uppnå en ökad integrering med NATO föreslår Försvarsmakten vissa förändringar. Dessa inkluderar en betoning på luftvärn inom alla försvarsgrenar och anpassningar för att möjliggöra deltagande i Natos integrerade luft- och robotförsvar (IAMD). Vidare antas att två av arméns brigader på sikt kommer att bidra till Natos regionala försvarsplanering samt en mekaniserad bataljon till Natos gemensamma insatser och aktiviteter. Även logistik och infrastruktur måste utvecklas för att kunna fungera som ett stödområde och transportbas för allierade styrkor.

Krav på personalförstärkning och utbildning

För att möta kraven på ökad operativ förmåga krävs rekrytering och utbildning av personal. En ökning av antalet som gör värnplikten till 10 000 individer per år föreslås redan från och med 2030. Runt årskiftet meddelade regeringen att de ville se 10 000 någonstans mellan år 2030 och 2035. Samtidigt avråder Försvarsmakten från etablering av ytterligare organisationsenheter och verksamhet på specifika orter.

Behov av materielmodernisering och investeringar

Modernisering av befintlig materiel och infrastruktur är nödvändig för att stödja försvarsmaktens tillväxt och ökade förmåga. De stora behoven inkluderar investeringar i infrastruktur samt ny- och återanskaffning av försvarsmateriel. Dessa investeringar krävs för att möjliggöra en ökad försvarsförmåga inom perioden 2030-2040.

Sammanfattningsvis visar Försvarsmaktens rekommendationer behovet av omfattande förändringar och investeringar för att möta det nya säkerhetspolitiska landskapet som Sveriges NATO-medlemskap medför. Den framtida förmågan att skydda Sveriges säkerhet och försvara landets intressen kräver betydande anpassningar inom militär, personal, och materielfrågor.

Därutöver presenterade även råd avseende Försvarsmaktens utveckling i perioden 2025-2035. 

Armén: Armén kommer att utvecklas med fokus på ökad digitalisering och modernisering. Det inkluderar inrättandet av en divisionsledning med tillhörande brigader, särskilt mekaniserade och infanteribrigader samt en strategisk plattform på Gotland. Luftvärnsförmågan kommer att stärkas genom integrering med Natos luft- och robotförsvar. Dessutom kommer armén att utveckla obemannade flygsystem, patrullrobotar och raketartilleri för att förbättra dess förmåga.

Marinen: Marinen planerar att halvtidsmodifiera korvetter av Visby-klass för att öka sensorer och luftvärnskapacitet. Fyra nya ytstridsfartyg av Luleå-klass, nya ubåtar av Blekinge-klass och undervattensfarkoster kommer att införskaffas. Den ökade luftvärnsförmåga gör det möjligt för ytstridsfartygen att integreras i Natos luft- och robotförsvar. Dessutom kommer amfibieförmågan att stärkas med nya båtar, vapensystem och luftvärn.

Flygvapnet: Flygvapnet planerar att introducera JAS 39E och förvärva fyra nya transportflygplan. Dess förmåga att integreras i Natos luftvärn kommer att utvecklas, inklusive förmågan att bekämpa markmål på långt avstånd. De kommer också att förvärva fler helikoptrar för markoperationer och sjöoperationer, samtidigt som baserna stärks mot hot från obemannade flygsystem.

Specialförbanden: Försvarsmakten kommer att utveckla sina specialförband för att genomföra specialoperationer autonomt eller som en del av multidomänoperationer. Det kommer att inkludera ökad marin förmåga, anskaffning av autonoma/obemannade system och digitalisering.

Militärregioner och hemvärn: Militärregioner, militärregionförband och hemvärnsförband kommer att utvecklas för att förbättra förmågan till ledning av territoriell verksamhet och regionala operationer. Detta inkluderar planering och genomförande av värdlandsstöd. Hemvärnsförbanden kommer att förnya och komplettera sin fordonspark, introducera obemannade flygfarkoster, marksensorer, bildförstärkare, nya eldhandvapen och understödsvapen.

Logistik och hälsovård: Försvarsmaktens logistik och hälsovård kommer att utvecklas för att stödja tillväxten av övriga krigsförband och möta Natos mål. Det innebär också att utveckla det nationella logistiknätverket och koppla det till angränsande länders nätverk. Åtgärder kommer att vidtas för att bygga upp lagernivåer, inklusive livsmedel, drivmedel och ammunition.

Lednings- och underrättelseförband samt cyberförsvar: Försvarsmaktens lednings- och underrättelseförband kommer att utöka operativa sambandsbataljoner, stärka Försvarets telenät och öka förmågan att skydda mot obemannade farkoster och sensorsystem. I fråga om cyberförsvar kommer ytterligare cyberförsvarsförband att inrättas med en starkare defensiv och offensiv förmåga inom och utanför Försvarsmaktens system och plattformar.