Nytt intresse för att dölja förband från upptäckt

På sin hemsida anger Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att kunskapen att dölja förband åter är högaktuell, en kompetens som var omfattande under kalla kriget men som på senare tid inte ansetts lika viktig. Forskare vid FOI har undersökt hur dagens moderna teknik påverkar möjligheten att dölja förband från att upptäckas av angripare.

– När det kalla kriget pågick hade vi i Sverige ett starkt flygvapen. Vi utgick från att fienden var en stor och resursstark aktör, och för att klara oss behövde vi på olika sätt gömma våra flygplan, säger Hans Kariis som är forskningsledare på avdelningen för telekrig i Linköping.

Under kriget byggdes krigsflygbaser där vägar kunde användas som landningsbanor och där det gick att tanka på parkeringsfickor i skogen.

– För att fienden inte skulle veta var flygplanen stod hade vi skenmål som såg ut som Viggen, byggda av stålrör och tyg. Man satte en gasolbrännare på motorns plats för att generera värme och på så sätt lura motståndarens värmesensorer, fortsätter Hans Kariis.

Efter Sovjetunionens kollaps ändrades Sveriges försvarspolitiska inriktning. Fokus lades på fredsbevarande insatser i utlandet och kunskap om att gömma sig och lura fienden med skenmål föll i glömska.

Skenmål kan lura drönare

Nu har det säkerhetspolitiska läget förändrats igen, samtidigt som den tekniska utvecklingen gått snabbt, inte minst genom att drönare börjat användas i krig.

Hans Kariis har tillsammans med forskarkollegorna Jonas Rahm, Lars Bohman och Fredrik Näsström på uppdrag av Försvarsmakten gjort en förstudie om hur utvecklingen av sensorer påverkar möjligheten att dölja och skydda förband, och hur olika skydd kan utvärderas.

Skenmål kan få motståndaren att slösa dyrbar ammunition på exempelvis ett tygflygplan.
För att kunna värdera hur väl ett skydd fungerar behöver man veta vad fienden har för sensorer. I Rysslands pågående krig mot Ukraina används exempelvis spaningsdrönare med kameror i stor utsträckning av båda sidor.

Kombination vilseleder motståndare

Databehandlingen av bilderna är en annan aspekt och numera finns det automatiska algoritmer som kan upptäcka mål i en bild mycket snabbare än en människa.

Upptäckten av drönarna, och därmed hotet, är fortfarande den största utmaningen enligt Hans Kariis.

Att dölja och skydda förband är betydligt svårare nu än på 70- och 80-talet.

Nästa steg är att testa olika sorters skydd – dels i form av digitala modeller av stridsfält, men också genom försök i verkligheten.

Läs artikeln i sin helhet på länken nedan.