Nato förstärker närvaron i Östersjön – Sverige bidrar

Nato intensifierar sina insatser i Östersjön genom operationen Baltic Sentry 2025. Syftet är att skydda kritisk undervattensinfrastruktur och motverka sabotage och hybridaktiviteter.

Baltic Sentry innebär en ökad militär närvaro i regionen där örlogsfartyg, ubåtar och flygplan, tillsammans med avancerad övervakningsteknik, ska stärka övervakningen av undervattenskablar och pipelines som är viktiga för energiförsörjning och kommunikation, enligt ett pressmeddelande från Nato Allied Maritime Command (MARCOM).

Som en del av insatsen bidrar Sverige med resurser från Försvarsmakten och Kustbevakningen, efter ett regeringsbeslut den 9 januari. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att ställa upp till tre örlogsfartyg samt ett luft- och sjöövervakningsflygplan, ASC 890, till Natos förfogande. Kustbevakningen deltar med fyra fartyg för övervakning av prioriterade områden, och ytterligare sju fartyg hålls i beredskap, enligt ett pressmeddelande från Försvarsdepartementet.

– Genom det svenska bidraget från både Försvarsmakten och Kustbevakningen visar Sverige sitt starka stöd och deltagande i att stärka säkerheten i Östersjön, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet.

I går träffades de nordiska och baltiska ländernas stats- och regeringschefer samt även Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Natos generalsekreterare Mark Rutte för ett möte i Helsingfors, Baltic Sea NATO Allies Summit, som Finlands president Alexander Stubb stod värd för tillsammans med Estlands premiärminister Kristen Michal.

Baltic Sea NATO Allies Summit i Helsingfors den 14 januari 2025 Foto: Matti Porre / Republikens presidents kansli

– Vi kommer att reagera beslutsamt om den kritiska infrastrukturen i vårt närområde är i fara. För att skydda den krävs både nationella och internationella åtgärder. Natos medlemsstater vid Östersjön har en mycket enhetlig uppfattning om detta, sade president Stubb, i ett pressmeddelande från Republikens presidents kansli.

Enligt pressmeddelandet har ledarna för Natoländerna i östersjöregionen enats om att använda alla medel som står till buds enligt internationell rätt för att motverka hotet från skuggflottan.

I ett gemensamt uttalande från stats- och regeringscheferna är det avgörande att öka både avskräckning och försvar genom övervakning, modernisering av försvarsförmågor och stärkt samverkan med privata aktörer, inklusive infrastrukturleverantörer och teknikföretag.

Ledarna framhöll vikten av att hantera hot kopplade till Rysslands "skuggflotta", som anses utgöra en särskild risk för den marina och miljömässiga säkerheten i regionen. De enades också om att införa nya övervakningssystem och verktyg för att identifiera och svara på potentiella hot. Tillsammans kommer länderna att verka för ett regionalt avtal om skydd av kritisk infrastruktur, stärkt resiliens och snabb reparation vid skador.

Därutöver välkomnade de även Jens Stoltenbergs uppdrag att analysera och ge policyrekommendationer för att stärka säkerhets- och försvarssamarbetet i regionen, vilket Försvarssektorn Nyheter tidigare rapporterat om. Stoltenbergs rapport, som ska presenteras i juni 2025 inför Natos toppmöte i Haag, ska stärka samverkan mellan Östersjöländerna och ge långsiktiga lösningar för att hantera hot mot kritisk infrastruktur och regional säkerhet.