En årskrönika från en kommunikationschef som jobbar med plikten

Plikt- och prövningsverket har länge utmärkt sig i sin kommunikation och mottagit flera priser för sina insatser. Kommunikationschefen Marinette Nyh Radebo summerar sitt och sin enhets år samt beskriver myndighetens arbete för att nå ut till unga i en årskrönika för FSN Perspektiv.

När det är första veckan i januari så är det inte bara Folk och Försvars rikskonferens som är höjdpunkten. Det är också Plikt- och prövningsverket start för en ny årskull totalförsvarspliktiga, som under kalenderåret fyller 18 år, att fylla i mönstringsunderlaget. Närmare bestämt var det 107 000 ungdomar som fick brevet hem i brevlådan.

Min enhet ansvarar för det informationsuppdrag som finns som en viktig uppgift i vår myndighetsinstruktion. ”Totalförsvarets plikt- och prövningsverk ska särskilt ansvara för att information om vad lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt innebär sprids till den som skriftligen lämnar uppgifter enligt 2 kap. 1§ lagen om totalförsvarsplikt”. Redan i december förra året hade vi därför informerat både anhöriga och årskullen om deras skyldigheter. Vi hade också skickat hem en informationsbroschyr till alla ungdomarna med information om lagen och skyldigheten att fylla i mönstringsunderlaget. 

När myndigheten utifrån svaren i mönstringsunderlaget har lämnat besked till ungdomarna om de kommer att kallas eller inte kallas till mönstring, startar nästa del av informationsuppdraget. I enlighet med förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt ”ska Totalförsvarets plikt- och prövningsverk inför och vid mönstringen lämna råd och upplysningar till de totalförsvarspliktiga om värnplikten, civilplikten och utbildningsreserven samt om rätten att vara vapenfri.” Den här delen av informationsuppdraget startar i april och avslutas året därpå i april. Årskullen födda 2005 mönstrar nämligen från maj i år till april nästa år. Vi börjar med att skicka ut mönstringshandboken. En mycket välläst bok har det visat sig, som innehåller ”allt” om mönstring, värnplikt och krigsplacering. Den inkluderar också information om man inte klarar mönstringen så kan man gå med i någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationer vi har i Sverige.

Pressmeddelande ”Såhär många ska mönstra i din kommun” fångas upp av de flesta lokaltidningar och lokalradio under våren. Sedan värnplikten har återaktiverats har det lokala intresset av hur många som ska mönstra och göra värnplikt ökat. Det lokala engagemanget är väldigt viktigt för folkförankringen av värnplikten och därför blir det många intervjuer och mediefrågor för mig och mina kollegor.

I år har vi tagit fram ett antal nya instruktionsfilmer för att förtydliga vad som händer under mönstringen. Informationsfilmerna tar vi fram utifrån frågor vi får från de mönstrande eller vår egen personal. I årets filmer har vi bland annat beskrivit vad som ingår i en förundersökning och en läkarundersökning. Det bästa är att det är vår egen personal som är med i filmerna och de är oerhört pedagogiska och trovärdiga ”skådespelare”. När de mönstrande kommer så känner de igen sjuksköterskan, läkaren, psykologen eller inskrivningshandläggaren och vi hoppas att nervositeten kanske lättar lite då. 

”På mönstringen får man inte ha med sig sin telefon, så ta gärna med en bok”. När jag går runt på något av våra prövningskontor i Stockholm, Malmö eller Göteborg ser man ungdomar sitta och läsa böcker eller mönstringshandboken. För många är säkert abstinensen hög att inte få hålla i sin mobil när väntetiden blir lång mellan momenten i mönstringen.

Minst en gång i månaden har vi skickat ut nyhetsbrev till alla som ska mönstra med träningstips och andra bra saker att tänka på inför mönstringen. I år fick vi också informera om att några har fått falska sms och även falska mejl. I dessa oroliga tider så är även vi drabbade och har polisanmält ett antal händelser. 

Vi har även i år bildat en grupp på Facebook för de som ska mönstra som i dagsläget har drygt 7 000 medlemmar. –Är det någon som ska mönstra i Stockholm på måndag? –Ja, jag ska mönstra då! –Men vad kul då ses vi där. –Är det någon som ska mönstra i Malmö? Jag är på väg dit och har glömt linsvätskan, är det någon som har med sig så jag kan låna? –Jag är på väg så du får låna av mig? –Hur mycket har ni tränat? –Jag är jättenervös. Är det någon mer som är nervös? Det pågår fantastiska samtal och vid det här laget så förstår alla att man har en skyldighet och att i Sverige har vi en hel del plikter, varav värnplikt är en.

Under våren och hösten har vi haft många kontakter med Nederländerna. Värnplikten har varit vilande i 29 år i Nederländerna och nu har debatten pågått i några år om hur de kan förbättra personalförsörjningen i landet. Min enhet har haft flera journalister från Nederländerna som ställt frågor och det har även varit flera delegationer från deras försvarsdepartement och försvarsmakt på besök.

På sommaren och början på hösten genomför Novus vår effektmätning för att se om informationsuppdraget har haft effekt och om kunskapen om totalförsvarsplikten har ökat från nollmätningen som Novus gjorde förra året i november. Vi har även undersökt kunskap och attityd hos föräldrar och anhöriga. Bara 17 procent av de anhöriga vet att man blir totalförsvarspliktig det kalenderår man fyller 16 år. Kunskapen är inte så hög hos befolkningen om vad som gäller så vårt informationsuppdrag är verkligen viktigt nu när Sverige ska bygga upp sin totalförsvarsförmåga.

I oktober lanserade vi en ny tidskrift som heter kort och gott ”Lumpen”. Här har vi samlat ett antal värnpliktiga ”intygare” som kan intyga att värnplikten är en erfarenhet för livet och att man växer och utvecklas som människa. Vi har myntat begreppet ”intygare” som vi tycker är bättre än en ”influencer”. Som en intygare sa ”min pappa ville inte att jag skulle göra värnplikt så därför ville jag göra det”. Tidskiften finns på alla våra prövningskontor och har delats ut på mässor.

I november är det en stor höjdpunkt för då får vi träffa de totalförsvarspliktiga IRL! Det är tre till fyra mässor där gymnasieelever från hela landet kommer för att se vilka valmöjligheter som finns efter gymnasiet. När de kommer till oss och vi talar om plikten och att det är inget val om man blir selekterad att göra mönstring, blir många fortfarande förvånade. – Jag vill gärna göra lumpen, men jag vill inte kriga. – Kommer jag klara mönstringen med mitt synfel? – Min tränare har sagt att jag ska göra allt för att slippa göra lumpen, måste jag verkligen? – Jag vill verkligen göra lumpen och försvara Sverige? Frågorna var många och åsikterna om att göra värnplikt ännu fler, men det är fantastiskt att få ha dessa samtal med ungdomarna. I montern finns det sjuksköterskor, psykologer och inskrivningshandläggare. Ibland är kön så lång att vi tror att de har gått fel, men nej, de vill verkligen prata med oss om mönstring och värnplikt. I år har vi tagit fram en knapp med texten ”Jag är redo att göra min plikt”. Många blev väldigt glada och stolta över att få den.

För att summera årets samverkan med andra myndigheter så har vi bland annat samarbetat med Försvarsmakten, Skolverket, MSB, Polismyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Arbetsförmedlingen, Folk och Försvar och med många av de frivilliga försvarsorganisationer. Det är tillsammans vi bygger totalförsvarsförmåga i landet och därför är samverkan viktigt. 

Vi gör mycket, mycket mer på min enhet som också inkluderar intern information som är extra viktigt i en myndighet som växer och som snart ska börja arbeta med civilpliktiga tillsammans med MSB.

Vi är troligen den första myndighet totalförsvarspliktiga ungdomar kommer i kontakt med. Jag tillsammans med min fantastiska medarbetare tycker det är ett privilegium att arbeta med och utveckla vårt informationsuppdrag för att öka kunskapen hos ungdomarna. Nu är det dags för de totalförsvarspliktiga födda 2006 att fylla i mönstringsunderlaget och därmed börjar snart ett nytt år. 

Marinette Nyh Radebo

Kommunikationschef

Plikt- och prövningsverket