Jordbruksverket krigsplacerar alla tillsvidareanställda

Jordbruksverkets generaldirektör har beslutat att krigsplacera samtliga tillsvidareanställda vid myndigheten. Ett mindre antal ska tidigare ha ingått Jordbruksverkets krisorganisation. Beslutet möjliggör att verksamheten kan fortsätta bedrivas även om regeringen sätter landet höjd beredskap, enligt ett pressmeddelande från myndigheten den 2 juni.

- Krigsplaceringen är en förebyggande åtgärd för att säkerställa att vi klarar det uppdraget, det vill säga att vi har tillräckligt många medarbetare som kan arbeta med den verksamhet som är särskilt prioriterad vid höjd beredskap, säger Jan Cedervärn, överdirektör och ordförande i Jordbruksverkets krisorganisation i pressmeddelandet.

Tidigare har ett mindre antal medarbetare vid myndigheten varit krigsplacerade, men ska alltså samtliga heltidsanställda omfattas. Att vara krigsplacerad innebär att ha tjänsteplikt, det vill säga att medarbetare ska gå till sin arbetsplats och arbeta även vid höjd beredskap. Jordbruksverket är en av Sveriges 60 beredskapsmyndigheter. Beredskapsmyndigheterna ska bland annat ha god förmåga att motstå hot och risker samt genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

- Det är ett viktigt beslut, samtidigt som det egentligen inte innebär någon direkt förändring. Det betyder bara att vi ska fortsätta arbeta även under oroliga tider. I grund och botten handlar krigsplaceringen alltså om att säkerställa att vi har mat på bordet – oavsett hur omvärlden ser ut, säger generaldirektör Christina Nordin.