Innovationskraft till slagfältet: nya teknologier och aktörer utmanar
Robert Limmergård är generalsekreterare vid Säkerhets- och försvarsföretagen. I FSN Perspektiv diskuterar han hur det förändrade säkerhetsläget efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina driver Sverige att tänka nytt och främja innovation inom försvarssektorn. Vilken roll spelar startups och innovation när försvarssektorn ska brygga gapet mellan civila och militära teknologier?
Säkerhetsläget i Europa har förändrats dramatiskt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vilket tvingar försvarsmakterna i väst att anpassa sig och söka nya lösningar på de militära behoven. Detta har öppnat dörren för ett breddat samarbete mellan civila och militära aktörer, där även mindre företag spelar en allt större roll. Hur taktar teknikutveckling, politiska initiativ och nya affärsmodeller med förvaltningsprocesser för att stärka Sveriges försvarsförmåga?
Ökat samarbete när teknik vandrar gränslöst
En av de viktigaste trenderna inom försvarsinnovation är samarbetet mellan civila företag och försvarsföretag. Sverige har traditionellt sett en stark innovationskultur, där civila teknologier utvecklats snabbt och nu kan anpassas för militära ändamål. Detta har blivit särskilt viktigt i och med den accelererande teknikutvecklingen, där framväxande produktifiering inom exempelvis AI, kvantteknik och drönarteknologi har militär potential. Att snabbt omvandla civil teknik till försvarsnytta, särskilt i en tid när kraven på försvarsförmåga ständigt förändras, är en central utmaning.
Regeringens strategiska satsningar, såsom innovationsprogrammet för civil-militära synergier, är utformade för att stärka denna samverkan. Genom detta program ges möjligheter för nyetablerade och mindre företag att delta i utvecklingen av tekniska lösningar för försvar, vilket på sikt stärker både försvarsförmågan och stärker ekosystemets konkurrenskraft.
Startups på frammarsch i försvarssektorn
En annan viktig trend är den ökande närvaron av nystartade företag på försvarsmarknaden. Traditionellt har etablerade företag dominerat marknaden, men under de senaste åren har fler nyetablerade tagit plats. Omsättningen på försvarsmarknaden i Sverige ökade med hela 24 % under 2023, och detta har lockat entreprenörer som vill bidra med innovativa lösningar.
Dessa startups har ofta sitt ursprung i den civila sektorn, där de utvecklat teknologier som senare kan anpassas för militära ändamål, som exempelvis VR/AR och rymdteknik. En vanlig utmaning för dessa företag är dock de långa processerna inom försvarsupphandling, som ofta hindrar snabb introduktion av nya lösningar, samt svårigheten att nå fram och komma i dialog om de militära problemen.
Utmaningar för nya aktörer
Att etablera sig på försvarsmarknaden är inte utan svårigheter. Många nyetablerade och underleverantörer brottas med att navigera i regelverken. För att möta behoven av att öka kunskapen om nationell och internationell lagstiftning krävs utbildning och kunskapsdelning, eftersom tillämpningen är svår att värdera och ofta landar i gråzoner.
En annan utmaning är kopplingen mellan civila och militära behov. Många startups bygger på teknik som ursprungligen utvecklats för civila marknader och måste anpassas för militärt bruk. Detta kan skapa både möjligheter och hinder, eftersom teknikens militära användning kan kräva omfattande modifieringar utifrån produkternas prestanda, krav på säkerhet och tillförlitlighet.
Innovationskulturens betydelse
Vi behöver en förskjutning mot en mer innovationsdriven försvarsfamilj. Detta innebär inte bara tekniska framsteg, utan också en kulturförändring inom försvarsorganisationer för innovation handlar mycket om hur vi löser saker samt vilka relationer (och affärsmodeller) vi nyttjar. Historiskt har försvarssektorn varit relativt konservativ när det gäller att införa ny teknik, ofta på grund av säkerhetskrav och behovet av tillförlitlighet, men vi måste bli snabbare på anpassning, där innovation och flexibilitet måste gå hand i hand. Sverige kan lära mycket av hur länder som Ukraina möter nya hot, inte minst när det kommer till lärande och samarbete.
Internationella samarbeten stärker svensk innovation
För att stärka Sveriges försvarsförmåga är internationella samarbeten avgörande. Genom att delta i initiativ som Natos DIANA (Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic) och EU:s olika försvarsprogram kan företag få tillgång till ny kunskap, nya marknader och nya samarbetspartners. Dessa samarbeten skapar även möjligheter för Sverige att dela sina erfarenheter och lärdomar, samtidigt som de tar del av ny teknik från andra länder. Dock har Sverige inte lyckats när det gäller att samla myndigheter och företag för att proaktivt arbeta i dessa processer, vilket även speglas i avsaknad av mindre företag som leder de öppna ”SMF-utlysningarna”.
Försvarsmarknaden är inne i en expansiv fas, där nya aktörer och teknologier bidrar till att omforma framtidens försvar. Det är viktigt eftersom det handlar om att förse våra soldater, sjömän och piloter med de bästa grejerna för att försvara vårt sätt att leva. Genom att överbrygga civila och militära stuprör, göra det enkelt för nya aktörer, främja förutsättningarna för mindre företag så skapas förutsättningar för en mer innovationsdriven marknad. Sveriges konkurrenskraft och säkerhet står på spel, och de företag som lyckas navigera denna marknad kan bli nyckelspelare i framtidens försvar.