Historisk överenskommelse om lånefinansierad upprustning

Regeringen och samtliga riksdagspartier har enats om en blocköverskridande överenskommelse om att lånefinansiera en omfattande upprustning av totalförsvaret. Försvarsutgifterna ska öka snabbt för att nå det mål om 3,5 procent av BNP som förväntas bli Natos nya krav.

Enligt överenskommelsen, som presenterades nu på morgonen, ska upp till 300 miljarder kronor kunna lånefinansieras mellan 2026 och 2034. Av detta får högst 50 miljarder kronor användas för investeringar i det civila försvaret, som lagerhållning och infrastruktur. Stödet till Ukraina omfattas inte av taket.

– Denna överenskommelse banar väg för en historisk upprustning av försvaret som gör Sverige och Nato säkrare. Nu måste alla inblandade, i form av regeringen, försvarsmyndigheterna och totalförsvarsaktörer, göra sitt yttersta för att påskynda upprustningen kommande år, säger försvarsminister Pål Jonson.

Parterna är överens om att lånefinansieringen är en tillfällig lösning. Offentlig sektor ska åter nå finansiell balans senast 2035, och skuldankaret ska även fortsättningsvis vara 35 procent av BNP.

Upprustningen omfattar bland annat ökad krigsduglighet i Försvarsmaktens förband, investeringar i materiel, ammunition, logistik och verkstadskapacitet samt förstärkningar av prioriterade förmågor som luftvärn och långräckviddig bekämpning. För det civila försvaret lyfts behovet av att säkra samhällsviktig infrastruktur och beredskapslager.

Satsningar på forskning och innovation pekas också ut som prioriterade, bland annat för att möjliggöra snabb teknikutveckling och stärka Sveriges rådighet inom strategiska områden.

En ny försvarspolitisk process väntas inledas i höst. Då ska regeringen återuppta samtal med riksdagens partier för att förankra kommande beslut.