Arctic Strike 25: Drönarsvärmar och nordisk interoperabilitet

Arméns stora experimentövning Arctic Strike 25 genomfördes i Älvdalen förra veckan. Under övningen testades nya militära förmågor som autonoma drönarsvärmar, patrullrobotar och motmedel mot fientliga drönare, samtidigt som det nordiska samarbetet fördjupades.

Enligt FOI är övningen en del av ett växande koncept inspirerat av amerikanska "Project Convergence", där forskning, försvar och industri samverkar för att snabbt prova och integrera ny teknik. Temat för året var "any sensor to any shooter" i subarktisk miljö.

Ett av de mest uppmärksammade momenten var demonstrationen av svensk drönarsvärmsteknik – en förmåga som utvecklats på ett år genom samarbete mellan Försvarsmakten, FMV, FOI, Försvarsdepartementet och Saab. Tekniken möjliggör för en enskild operatör att styra upp till hundra drönare från en mobil plattform och integrerar AI-baserad analys i realtid.

Tekniken presenterades av försvarsminister Pål Jonson (M), arméchefen Jonny Lindfors och Saabs vd Micael Johansson vid en pressträff under Folk och Försvar i Sälen och visades för första gången publikt i Älvdalen.

Från norsk sida deltog bland annat FFI, Hæren och industripartners som Kongsberg, Squarehead och Triangula. Det norska bidraget inkluderade ett obemannat markfordon utrustat med "drönar-radar" och vapensystem för att skjuta ner fientliga UAS:er. I ett scenario användes ljudsensorer från Squarehead och Triangula för att lokalisera artilleri, som sedan besvarades av finska granatkastare.

– Arctic Strike är ett exempel på hur vi blir starkare genom att utveckla, innovera och experimentera tillsammans, säger Norges arméchef Lars Lervik i FFI:s pressmeddelande.

Överbefälhavare Michael Claesson kommenterade också övningen i ett inlägg på X:
– Mycket bra upplägg. Tack Armén för ett utmärkt initiativ som tar oss framåt i utvecklingsfrågor.

Övningen genomfördes av arméstaben i samverkan med bland annat Försvarsmakten, FMV, FOI, norska FFI och flera olika försvarsföretag. Enligt arrangörerna är målet att öka tempot i teknikutvecklingen, förbättra interoperabilitet och korta ledtider för införande av nya system.

– Utvecklingen av kommersiell teknik är ledande inom flera segment, och vi försöker utnyttja denna fördel genom att finna militära tillämpningar i syfte att korta ledtider och hålla nere kostnaden säger Andreas Ziegenfeldt, arméns utvecklingschef, och fortsätter: Ibland måste vi erkänna att någon annan redan löst problemen och att deras lösning får anses tillräckligt bra under rådande omständigheter.