Alla ska med – nu!
Olle Ytterberg, senior rådgivare inom totalförsvar på Combitech, lyfter näringslivets betydelse för Sveriges beredskap och trygghet. Han pekar på företagens dubbla roll som både en resurs och måltavla i ett modernt totalförsvar. Hur kan företag och stat tillsammans skapa ett nytt samhällskontrakt som stärker Sveriges motståndskraft?
”Alla ska med” och ”Tillsammans” kan låta som ekon från en svunnen tid, men är fortfarande väldigt relevanta uttryck. Låt oss skapa ett nytt samhällskontrakt baserat på dessa ord.
Näringslivets roll i totalförsvaret är enorm, och deras bidrag är inte bara en förutsättning för samhällets funktion i kris och krig – det är en garant för Sveriges trygghet och stabilitet. Det handlar om att verksamheter ger motståndskraft, genom att hålla igång ett samhälle och upprätthålla en vardag. Men, denna roll medför också att näringslivet i dag är en måltavla för våra motståndare, som är både kapabla och riskvilliga.
Här och runt om i hela Europa förekommer kartläggning, spionage, sabotage och hot mot företag som på något sätt är en del i vårt gemensamma stöd till Ukraina. I en eskalerad konflikt kommer svenska företag, som producenter av varor och tjänster eller som upprätthållare och förvaltare av kritiska förmågor i vårt samhälle, att vara en måltavla för aggression, antagligen långt innan en uniformerad myndighet är det. Behovet av att anpassa sig till nuvarande och framtida förhållanden är lika stort som vid tidigare stora samhällsförändringar som industrialiseringen eller digitaliseringen.
Vi behöver ett totalförsvar som speglar samhället idag
Totalförsvaret måste spegla dagens globala och sammankopplade verklighet, där näringslivet är en inkluderad nyckelspelare. Genom att kombinera privata och offentliga resurser kan vi skapa ett totalförsvar som är både modernt och effektivt. Det är också avgörande att förstå näringslivets villkor för deltagande. Företag är inte samhällsinstitutioner; deras primära uppdrag är att skapa värde för kunder och ägare. En planering som inte tar hänsyn till detta riskerar att bli ineffektiv.
I dagens föränderliga värld har begreppet totalförsvar fått ny aktualitet, även hos allmänheten. Sveriges NATO-medlemskap och ökad geopolitisk oro har riktat strålkastarljuset på behovet av beredskap och motståndskraft. Men trots det återkommande fokuset på totalförsvaret, saknas ofta en djupare diskussion om näringslivets avgörande roll i helheten.
Varje enskilt företag förväntas inte bara upprätthålla produktion och tjänsteleverans under störda förhållanden, utan också bidra till samhällets motståndskraft genom att erbjuda alternativa lösningar vid behov. Man pratar ofta OM näringslivet och säger hela tiden att vi är en helt och hållet avgörande aktör. Men hur ofta pratar man MED oss?
Det är också avgörande att förstå näringslivets villkor för deltagande. Företag är inte samhällsinstitutioner; deras primära uppdrag är att skapa värde för kunder och ägare. En planering som inte tar hänsyn till detta riskerar att bli ineffektiv.
Kunskapen om det civila försvaret behöver spridas - nu
Tyvärr visar återigen undersökningar, till exempel vår Totalförsvarsrapport, att kunskapen om dessa förväntningar ofta är bristfällig bland företag. Många vet inte vilken roll de förväntas spela eller hur de påverkas av en krissituation. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer från beslutsfattare för hur näringslivet kan bidra. Många företag, till exempel tillverkningsindustri och försvarsindustri, saknar än så länge en sektorsansvarig myndighet och är exkluderade ur nuvarande planering. Denna bristande samordning hotar vår militära uthållighet och försvagar hela totalförsvaret. Vi hoppas under 2025 på snabb förändring som resultat av pågående utredningar.
Under kalla kriget byggdes Sveriges totalförsvar på tre saker; idén om neutralitet, illusionen om folkrättsligt skydd och planeringen för långvarig isolering. Stora lager av förnödenheter och en välkoordinerad planering mellan staten och industrin låg till grund för beredskapen. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Globaliseringen har fört med sig långa och komplexa försörjningskedjor, vilket gör det svårare att planera för störningar.
För att bli en effektiv del av totalförsvaret bör företag arbeta systematiskt med att skydda sina tillgångar, ha ett aktivt säkerhetsarbete och göra sin beredskapsläxa. Detta arbete kan delas in i tre huvudsakliga steg:
Varje företag bör inledningsvis kartlägga sina skyddsvärden och göra en riskanalys, vidare utreda sin förväntade roll vid en kris eller i ett läge med höjd beredskap. Detta handlar inte bara om att förstå vad staten förväntar sig, utan också att analysera hur den egna verksamheten kan påverkas av en större samhällsstörning. Till exempel: Hur beroende är företaget av externa leverantörer? Vilka resurser kan mobiliseras snabbt vid behov?
Fortsättningsvis behöver ett företag inventera sina resurser och identifiera risker och sårbarheter i den egna verksamheten och i försörjningskedjorna. Utifrån detta kan man formulera mål och ambitioner för sin kontinuitetsplanering. Det handlar om att skapa planer som säkerställer att verksamheten kan fortsätta även vid störningar, attacker och samhällsförändringar.
Slutligen; en plan är bara så bra som dess genomförande. Därför är det viktigt att testa och validera säkerhets- och kontinuitetsplane genom övning och simulering. Övningar bör spegla de unika förutsättningar och utmaningar som det enskilda företaget står inför.
Vad vill vi se mer av under år 2025?
Staten måste bli tydligare med vilka krav och förväntningar som ställs på företag, medan näringslivet måste vara mer proaktivt i att identifiera och kommunicera sina behov och förmågor. Alltså behövs en dialog direkt med företag, inte med någon diffus massa som kallas ”näringslivet”, inte med svepande diskussioner om försörjning bortom force majeure, utan om konkreta avtal Vi behöver genomföra stresstest av affärsscenarier där offentliga beslutsfattare och företagsledare från näringslivet möts och testar tänkbara scenarier, sekonderade av jurister och expertis inom affärsjuridik, avtalsrätt, förvaltningsjuridik, immaterialrätt med mera och med arbetstagarrepresentanter på plats för att identifiera och hitta vägar framåt genom de friktioner som uppstår. Utkomsten är avtal som är anpassade för ett modernt totalförsvar.
Vi behöver också våga utöva ledarskap. När beslut ska fattas under press och med bristfällig information blir det enklare om samtliga inblandade känner varandra och har en gemensam bild av läget. Detta förtroende kan byggas genom återkommande dialog, samövningar och ett delat ansvarstagande för beredskap.
Näringslivets roll i totalförsvaret r en garant för Sveriges trygghet och stabilitet. Det är dags att ge denna roll det utrymme och den respekt den förtjänar, genom avtal, samtal, inkludering och övning utifrån respektive parts villkor och förutsättningar.
”Alla ska med” och ”Tillsammans” kan låta som ekon från en svunnen tid, men är fortfarande väldigt relevanta uttryck, låt oss skapa ett nytt samhällskontrakt baserat på dessa ord.
Det händer och har hänt mycket det senaste året, det har gjorts mycket bra saker. Vi är stolta, men inte nöjda.
Olle Ytterberg, senior rådgivare totalförsvar, Combitech.